Jag vill bli störtad ner i ett hav av känslor. Jag vill känna kärlek, besvikelse, glädje, förlust. Jag vill ligga och flyta i det. Jag vill få kallsupar. Jag vill ligga på stranden och låta det skölja över mig i stilla vågor. Av vilda strömmar vill jag dras ner i dess djup.

Jag vill känna.

Men en is av rädsla och osäkerhet förvägrar mig att simma i det vattnet. Jag bankar hårt, det blir ibland en spricka så jag kan smaka av det bitterljuva vattnet, men jag kommer aldrig igenom.

Jag kommer aldrig igenom.

 

 

Dumma is.

 

 

- Quiquid latine dictum sit altum viditur.